Mobil 070-325 42 63
  Box 184 * 931 22 Skellefteå * SWEDEN
Startsida Aktuell författare Skyltfönstret Förlaget Diskussionsforum Länkar


Antal: 0
Total: SEK 0.00


Sök i katalogen:

 

 



 







Segerstedt, Katrin

Katrin Hartelius Segerstedt
Lyckligt drabbade

 

Lägg i kundvagn
225 sid. Danskt band.
Pris:
210 kr

Läs ett utdrag!

Tålamod är en dygd


När jag var liten ville jag två saker. Jag ville ha en hund och jag ville bli författare. Jag skrev långa sagor redan i lågstadiet och då, liksom nu, kändes det naturligt och ganska lätt att skriva. Orden bara kom! Jag gav mig på att låna mammas skrivmaskin, men den ville sällan samarbeta, så jag såg framför mig hur jag skulle sitta och författa med blyertspenna i en stor, fin skrivbok. Jag skulle sitta vid ett stort fönster med havsutsikt och jag skulle skriva som Astrid Lindgren.


Men istället för att skriva sagor utbildade jag mig till lärare i svenska som andraspråk och engelska. Jag har alltid varit intresserad och fascinerad av språk. På gymnasiet läste jag kurser i grekiska, latin, isländska och teckenspråk. Som liten hade jag en vän från Iran. Jag lyssnade vetgirigt när hennes familj pratade farsi sinsemellan och jag längtade efter att knäcka koden. Jag förstod aldrig vad de sa, men det gjorde inget. Jag hittade på egna ord istället, försökte prata baklänges och uppfann egna alfabet.


Jag är född och uppvuxen i Uddevalla. När jag var drygt 20 flyttade jag till Umeå för att studera. Jag trivdes i Umeå, men jag skulle naturligtvis flytta hem till Bohuslän så fort utbildningen var klar. Jag saknade havet och mina föräldrar, att höra min dialekt och att känna mig infödd. Jag tyckte bättre om regniga, blåsiga vintrar än snörika. Jag tyckte att både vårarna och höstarna var för korta i Västerbotten. Det bästa med att bo i Umeå var att min bror också hade flyttat dit. Och att jag äntligen hade fått en hund, Stella.


Nu blev det dock inte riktigt som jag hade planerat. Istället för att flytta söderut när min utbildning var avslutad flyttade jag och Stella ännu längre norrut, till Skellefteå. Jag hade nämligen träffat Jonas, mannen jag är gift och har två barn med idag.


Nej, det blev inte som planerat. Det blev bättre. Dessutom fick jag ju till slut som jag ville. Jag fick en hund. Och jag blev författare.